måndag 22 februari 2010

Insnöad yogamorgon

Skönt med vardag igen. Helgen var rätt utmanande och jag åt på tok för fel. Det blir något att ta med sig; hur jag kan hantera stressen på annat sätt än att äta saker jag egentligen inte mår så bra av. Jag är tacksam iallafall över att det blev många fina stunder också med både sonen och sambon och att jag yogade varje morgon. Ja är det något jag är tacksam för på sistone är att jag fått till morgonyoga många morgnar senaste veckorna. Vissa morgnar har det bara blivit ett varv solhälsningen och avslappning men jag är glad över varje minut jag tar mig tiden till yoga. Jag kommer i kontakt med kroppen och andningen även resten av dagen på ett helt annat sätt än när jag inte yogar alls. ´

Apropå på att snöa in så är det så just nu, både ute och inne, fysiskt och psykiskt är jag insnöad. Blir att klä sig i lager på lager och förbereda sig på att pulsa till jobbet om en stund. :-)

Och apropå snö så är det snart ett år sedan jag vann biljetter till en Laleh-konsert och blev helt betagen av hela hennes närvaro och lite extra av hennes låt Snö. Den kändes så rätt just då och när jag tänker efter borde jag alltid lyssna på den när det blir en sån relationsstresshelg som det var den här helgen. Lyssna istället för att äta.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag undrar vad jag skulle behöva lyssna på idag. Något felar mej. Världen snurrar. Och jag vet inte varför.

Anonym sa...

Jag gjorde. Jag slutade tänka. Jag slutade känna. Sen gjorde jag. En massa bra saker. En massa onödiga saker. En massa ansträngande saker. En massa slöa saker. Men jag gjorde. Och idag mår jag bra och livet har slutat snurra. Yrseln är borta.

Hur mår du?

icon sa...

Vad glad jag blir att läsa att yrseln är borta. :) Jag hade fruktansvärd huvudvärk och var illamående tisdag och onsdag (eftermiddag och kväll) men slapp det tack och lov igår. Försöker få in rutiner för sömn och mat, ja yoga också, för jag tror att min kropp och knopp behöver det. Har inte riktigt orkat göra det jag skulle behöva göra men min förhoppning är att det blir som det brukar bli med mig, att rätt vad det är får jag kraften och så bara gör jag det jag ska.

Hur lyckades du sluta tänka och känna?