Good enough - lättare sagt än gjort

Jag började med att skriva vad jag gjort idag. Halkade in på detaljer om stort och smått men tappade lusten att slutföra "redovisningen". Märkligt att jag har så svårt ibland att begränsa mig och vara nöjd med det. Istället vill jag omfatta allt men lyckas såklart inte med det utan släpper taget helt och känner mig misslyckad som inte fick något presterat. Jag tror min uppsatsångest handlar mycket om det; att jag känner mig själv så väl och vet att när jag väl börjar med något vill jag göra det så perfekt som möjligt (eller omöjligt är det ju egentligen) och lyckas jag inte med det drunknar jag och tappar orken till att slutföra. Under utbildningen har jag tvingat mig att lämna in uppgifter som jag inte alls jobbat lika mycket med som jag egentligen skulle vilja. Det har varit en stor utmaning att vara nöjd med det jag släppt ifrån mig, trots att det inte varit perfekt. Eller snarare, utmaningen har varit att lämna ifrån mig det jag inte är nöjd med. Och det är jag nöjd med att ha klarat rätt bra ändå.